Teknikens under...

Vi kom nyss hem från backen, idag tog det kanske en halvtimme innan Tilly började gallskrika av en anledning som bara hon vet om. Precis allt var fel och ingenting hjälpte. En gång tror jag att jag uppfattade någonting om att hon ville in på det svindyra caféet precis bredvid backen men där får man bara sitta om man köper något. Vi gick in på Ica Lindvallen och lät henne välja kex och då blev hon nöjd i några sekunder. Vi åkte hem istället.

Innan vi åkte så hade jag stoppat ner min mobil i min jackfika - under tiden som den hängde på kroken i hallen. När vi kom fram hittade jag inte den och jag började fundera på om jag hade tappat den när jag tog upp napparna ur fickan precis innan vi åkte. Jag hade alltså lite ångest över det men hoppades väl på att den skulle ligga vid vår parkering när vi kom hem. Precis innan vi svängde upp på parkeringen ringde min svåger efter den och kom direkt till mobilsvar - ångest delux direkt för jag vet ju att den var fulladdad och jag har haft klockren täckning hela tiden här uppe. Givetvis har någon tagit den och stängt av den. Helvetes skits jävla fan typ. Det blev knappast bättre av att Tilly fortfarande gallskrek och nu även Lia eftersom hon inte fick äta hur många kex hon ville (vi skulle hem om äta korv). Väl hemma låg givetvis inte mobilen på parkeringen och jag bokstavligen såg alla bilder och filmer härifrån försvinna. Fy fan vilken ångest. Jag letade igenom jackan ungefär hundra gånger men det kändes ganska lönlöst eftersom jag visste att den var avstängd och det kunde bara betyda en sak.

När vi kom innanför dörrarna så fortsatte barnen att skrika ikapp och jag var så arg/irriterad/frustrerad så jag visste inte vart jag skulle ta vägen, dessutom var jag så varm så jag trodde jag skulle dö. Tilly klädde jag av och la i sängen så hon skulle lugna ner sig, samtidigt så la de andra Lia framför en film. När jag kom ner igen så står min svåger och känner på min jacka - " här är den ju" säger han och pekar på det som jag tror är min bröstficka. Jag som har känt igenom den 300 gånger säger bara "nä det är bara mitt pass". Han öppnar den och drar upp min mobil. Jag fattar ingenting - tills jag inser att jag har råkat stoppa den i en ficka på ärmen (jag hade ju inte på mig jackan när jag la mobilen i den). Jag köpte jackan i förrgår så jag hade ingen aning om att jag hade en ficka där. Men varför hade den inte ringt då? När jag kollade på den så stod det "SIM inaktivt". Varför? Just när jag var av med den. Full täckning hela tiden utom just när jag är av med den, vad är oddsen? Någon ville jävlas med mig, så måste det vara. Jag kände hjärtklappningen lägga sig, Lia hade slappnat av framför filmen och Tilly hade somnat i sängen där jag la henne. Nu äter Lia korv med min svägerska, min man och hans bror är iväg och handlar för att baka pizza ikväll. Nu ska jag också äta något tror jag. När vi kommer hem ska jag göra detox för nu börjar jag bli fet igen. Det är också lite ångest.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Vem är jag?


Namn: Ditt namn
Ålder: Din ålder
Civilstatus: Singel?
Bor: Din stad
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!
 Annonser